En "gammal" dröm som väckts till liv - Är det detta jag vill göra?

Hej kompisar, så fina ni är allihopa som stöttar och peppar så otroligt. Det betyder så mycket ska ni veta. Och jag är redan på rätt spår! Och idag tänkte jag avslöja en tanke... på vad jag kanske vill ägan mig åt framöver. En tanke som hjälper mig att skifta fokus, från att känna mig misslyckad till att istället se möjligheterna.Men först.Podden har nu gått i tio fina avsnitt och jag är så himla glad för alla som har gästat och delat med sig av kunskap, erfarenheter och inspiration. Så himla roligt! Nu tar podden en paus och kommer tillbaka med säsong två senare i vår, för nu behöver jag nämligen lite tid på mig att hitta och boka de bästa gästerna! Hoppas ni är nöjda med de avsnitt som släppts och uppskattar det vi pratat om!Vad tycker ni har varit bra under första säsongen? Vilka ämnen och gäster har ni gillat bäst? Vad kan jag fila på till nästa säsong och vilka gäster och ämnen skulle ni vilja ha i öronen framöver? Ni som lyssnar - Kom jättegärna med input och feedback så jag kan göra podcasten ännu bättre!Nu till min lilla framtidstanke.I gymnasiet valde jag att läsa estetiska programmet med inriktning musik. Jag hade alltid sjungit och spelat piano och sen även slagverk under högstadiet. Jag valde det programmet för att jag ville ha en rolig gymnasietid och resonerade som så att jag kunde läsa till några ämnen för att bredda min behörighet lite. Och roligt var det. Och en sjungande tjej-trummis blev jag. Under tre år. Och så valde jag till några ämnen för att jag sen skulle kunna läsa till......arkitekt. Jag hade det som nå slags mål. Bara jag kunde komma in på arkitektprogrammet så var det bra. En riktig utbildning och ett riktigt jobb. Och jag klarade mig bra även i gymnasiet. Siktade på ett snitt på 20,0 och landade på 19,5 efter att ha fått VG i Matte B och G i Matte C på grund av en släng utbrändhet i slutet av trean som gjorde att jag missade ett nationellt prov.. Men bra betyg ändå! För att komma in på arkitektprogrammet behövdes dock ett snitt på 20,0 vid den tiden och jag valde att vänta.Tråkigt var då att man 2010 (tre år efter att jag gått ut) införde meritpoäng vilket gjorde det ÄNNU svårare för mig att komma in, eftersom jag inte valt gymnasiekurser efter det systemet. Jag minns inte heller om jag var särskilt intresserad av att bli arkitekt vid den tidpunkten.. jag hade nog gått vidare i mina planer och ville bli något inom kläddesign eller konst. Och så läste jag en del kurser på olika ställen.Och som jag skrev igår har jag sen ägnat mig åt att bli ihop med en karl som jag sen gift mig med, skaffat hundra ungar, drivit företag och jobbat både som designer, programledare och producent. Och Influencer. Typ. Några tankar på att plugga har inte funnits de senaste åren.Men nu, när tillvaron skakades om lite av stora beslut föll den där gamla arkitekttanken ner från himlen igen.. kanske är det ändå arkitekt jag ska bli..?Ett tag tänkte jag att det nog mest va matte och skit man ägnade sig åt men har nu forskat lite och känner mer och mer att det är rätt för mig. En alldeles lagom kombo mellan konstnärliga och tekniska bitar. Men så var det betygen och det där...Och jag har forskat lite, senaste veckan, på mina chanser. Jag har 0,5 i meritpoäng så snittet mitt ligger på 20,0. 2018 hade den som hade lägst snitt på arkitektutbildningen på KTH i Stockholm 21,35. Så nu står jag mellan två val. Antingen läsa Engelska C, Svenska C och något ytterligare för att komma upp i tillräckligt högt snitt, eller ge mig på Arkitektprovet. Arkitektprovet är ett prov som man kan göra nu under våren, där man måste va behörig men man sen bedöms efter en konstnärlig och teknisk hemuppgift som följs av två provdagar (om man går vidare från hemuppgiften). Ungefär en tredjedel av alla intagna kommer in genom arkitektprovet. Ganska många ju!Jag har forskat lite i gamla prov och ja.. detta passar ju mig SÅ perfekt.Så nu är siktet inställt på att göra hemuppgiften, som släpps första mars, och sen hålla tummarna för att komma till provdagarna. Och ja.. nu delar jag dessa tankarna med er, och det är ju lite läskigt sådär. Det finns ju risk att jag inte kommer in, och då är det dessutom för att jag inte presterat tillräckligt bra på ett konstnärligt prov. Men jag väljer att dela med mig, för jag tycker det är viktigt att prata om hur verkligheten ser ut. Vi kämpar alla mot olika mål och drömmar, och varför ska det va skämmigt att dela med sig av dem?Så nu känner ni till ett av mina mål framöver. Kanske håller jag fast vid det, kanske är det bara en överlevnadstanke för att komma igenom krisen. Vem vet. Jag har ju tusen andra idéer på vad jag ska göra framöver, så något bra blir det nog allt. Fler "drömmar" poppar nog upp här på bloggen i veckan ska ni se!Har jag förresten någon arkitekt som följer mig?Kram på er![heart_this]