Samma gamla mammakropp, även detta året

Okej finisar. Nytt år, nya möjligheter och... ny kropp..? Nää, för de flesta är det samma gamla vanliga kropp som vaknar upp på nyårsdagen, om än något tröttare pga (om möjligt) ännu mindre sömn än vanligt.Samma gamla vanliga, hängiga, degiga, trötta, slappa, stela, svaga, skrynkliga, ärrade kropp som vanligt. Ingen har quickfixat den detta nyåret heller. Inte jag, inte tomten, ingen annan.  Året som gått har ingen tränat kroppen, den har mest slitit på i sina gamla vanliga kämpande spår. Lyft fel, burit snett, sovit i samma ställning hela nätter. Suttit som en hösäck pga "Jag ORKAR INTE sträcka på mig när jag väl får sitta ner".Min kropp har fått ta emot ca fem koppar kaffe om dagen, ca 1/2 dl annan vätska än kaffe per dag (och då kan det va vin exempelvis), godis varje dag och på tok för lite grönsaker och frukt.Tar jag i om jag kallar det misshandel?Ett nytt år innebär att jag får anledning att ta nya tag. Det är kanske klyschigt, eller det ÄR klyschigt, men det skiter jag i. För varför ska man inte få försöka igen? Det är som att sluta röka. Bara för att man misslyckats med slutandet en gång betyder ju inte det att man måste fortsätta resten av livet och aldrig prova sluta igen. Jag ska inte banta - BARA SÅ NI VET. Jag har inga planer på att dra ner på godiset. Däremot ska jag addera lite grejer. Goda, stadiga frukostar är en sådan sak.  Och kämpa i mig mer grönsaker och frukt (jag erkänner, det är inte gott med sallad och det där med grönsaker och frukt ligger inte naturligt för mig. Sorry) framför allt för att ge min kropp näring och hålla den fri från sjukdomar.Och så ska jag bli mer aktiv. Medvetet aktiv. Jag ska ta pass med PT-Anna (ni har väl lyssnat på senaste avsnittet av podden? INTE? Gör det HÄR i så fall), jag ska göra övningar hemma någon kväll i veckan och jag vill bli mer aktiv i vardagen med barnen. Bli bättre på att komma ut och hitta på grejer (allt kan inte va pyssel, även om det skulle va roligast enligt mig), dansa och gympa mer osv. Roliga grejer.För jag MÅR BRA av det. Och mina barn såklart.Och sen det där med att jag inte kan hålla riktigt tätt... Det kräver KNIPÖVNINGAR. Så ja. Mer knip blir det.Våra kroppar är faktiskt värda att tas om hand. De har burit och fött ut massa ungar och kämpar varje dag med att ta hand om de små. Det får inte va fult att vilja ta hand om sin kropp. Träning måste inte handla om skeva kroppsideal. Att äta bra ÄR BRA för kroppen. Godis är INTE bra för kroppen, men nåt kul måste man ju få ha. Och sen får kroppen va sladdrig eller skrynklig eller mullig eller blå av åderbråck - bara den tas om hand någorlunda.Jag tror inte att jag är ensam om att tankarna snurrar än hit och än dit. Men tänk efter själv... vad är viktigt för dig? Ditt mående? Din kropp? Dina barn? Ditt liv?Jag tänker i alla fall försöka ta hand om mitt. På ett sunt sätt, och då menar jag tankemässigt sunt. Dvs att jag vill ha en balans som ger mig livsglädje. Hur kommer ni göra?Gott Nytt Mammakroppsår (inte hår) på er <3Ps. JÄVLAR vad kallt det var att ta dessa bilderna :D Foto: Johan Romin <3[heart_this]